Lön & arbete

Lön efter skatt

Lön efter skatt – räkna ut din nettolön utifrån bruttolön och kommunalskatt. Se hur mycket som går till skatt varje månad och år.

Lön efter skatt

kr
%

Länken innehåller dina ifyllda värden — spara den eller skicka vidare.

Nettolön per månad

34 942 kr/mån
Bruttolön45 000 kr
Total skatt och avgifter10 058 kr
Grundavdrag17 400 kr/år
Jobbskatteavdrag3 205 kr/mån
Begravningsavgift33 kr/mån
Effektiv skatt22,35 %
Netto per år419 298 kr

Få ut mer av din lön

Se tjänster som hjälper dig planera budget, sparande och skatt utifrån din nettolön.

Kommer snart

Räkneexempel

Lön efter skatt — tre exempel med riktiga siffror

Tre vanliga lönenivåer räknade med genomsnittlig svensk kommunalskatt. Skatten inkluderar grundavdrag, jobbskatteavdrag och statlig inkomstskatt över brytpunkten.

30 000 kr i månaden

Kommunalskatt 32.41 % (svenskt genomsnitt), under 66 år, inga övriga avdrag.

Bruttolön
30 000 kr/mån
Skatt per månad
6 243 kr/mån
Effektiv skatt
20.8 %
Lön efter skatt
23 757 kr/mån
Nettolön per år
285 080 kr

45 000 kr i månaden

Kommunalskatt 32.41 % (svenskt genomsnitt), under 66 år, inga övriga avdrag.

Bruttolön
45 000 kr/mån
Skatt per månad
10 696 kr/mån
Effektiv skatt
23.8 %
Lön efter skatt
34 304 kr/mån
Nettolön per år
411 651 kr

60 000 kr i månaden

Kommunalskatt 32.41 % (svenskt genomsnitt), under 66 år, inga övriga avdrag.

Bruttolön
60 000 kr/mån
Skatt per månad
16 551 kr/mån
Effektiv skatt
27.6 %
Lön efter skatt
43 449 kr/mån
Nettolön per år
521 393 kr

Lön efter skatt — tabell

  • Bruttolön: 25 000 kr

    Efter skatt
    20 170 kr
    Skatt
    4 830 kr
    Effektiv skatt
    19.3 %
  • Bruttolön: 30 000 kr

    Efter skatt
    23 757 kr
    Skatt
    6 243 kr
    Effektiv skatt
    20.8 %
  • Bruttolön: 35 000 kr

    Efter skatt
    27 344 kr
    Skatt
    7 656 kr
    Effektiv skatt
    21.9 %
  • Bruttolön: 40 000 kr

    Efter skatt
    30 925 kr
    Skatt
    9 075 kr
    Effektiv skatt
    22.7 %
  • Bruttolön: 45 000 kr

    Efter skatt
    34 304 kr
    Skatt
    10 696 kr
    Effektiv skatt
    23.8 %
  • Bruttolön: 50 000 kr

    Efter skatt
    37 684 kr
    Skatt
    12 316 kr
    Effektiv skatt
    24.6 %
  • Bruttolön: 60 000 kr

    Efter skatt
    43 449 kr
    Skatt
    16 551 kr
    Effektiv skatt
    27.6 %
  • Bruttolön: 75 000 kr

    Efter skatt
    50 165 kr
    Skatt
    24 835 kr
    Effektiv skatt
    33.1 %

Beräknat med 32.41 % kommunalskatt och jobbskatteavdrag för dig under 66 år. Bor du i en kommun med lägre skattesats blir nettolönen några hundralappar högre.

Guide

Så fungerar lön efter skatt

Skillnaden mellan bruttolön och nettolön avgör din faktiska vardagsekonomi. Den här guiden förklarar vilka delar skatten består av, varför den effektiva skatten nästan alltid är lägre än kommunalskattesatsen, och vad som faktiskt går att påverka.

Bruttolön, nettolön och vad du kostar

Bruttolön är lönen före skatt — siffran i anställningsavtalet. Nettolön är det som landar på kontot efter preliminärskatt. Utöver din bruttolön betalar arbetsgivaren arbetsgivaravgifter, som inte syns på lönebeskedet men som är en del av vad du kostar. De finansierar bland annat sjukpenning, föräldrapenning och den allmänna pensionen.

Preliminärskatten som dras varje månad är en uppskattning enligt skattetabell. Den slutliga skatten fastställs i deklarationen, där avdrag, ränteutgifter och andra inkomster räknas in. Det är därför du kan få pengar tillbaka eller behöva betala kvarskatt.

Kommunalskatten

Kommunalskatten är den största delen av skatten på arbete för de flesta. Den består av kommunal skatt plus regionskatt och varierar mellan kommuner — i praktiken från runt 29 % till över 35 %. Skillnaden mellan lägsta och högsta kommun motsvarar flera tusen kronor per år för en normal lön.

Vilken kommunalskatt som gäller styrs av var du var folkbokförd den 1 november året innan inkomståret — inte var du bor just nu. Flyttar du i mars gäller alltså den gamla kommunens skattesats hela året.

Kyrkoavgift och begravningsavgift

Är du medlem i Svenska kyrkan eller ett annat trossamfund som tar ut avgift via skattsedeln betalar du kyrkoavgift. Avgiften bestäms av din församling och ligger 2026 typiskt mellan 0,6 och 1,5 procent av den beskattningsbara inkomsten — rikssnittet är ungefär 1 procent. På en lön runt 45 000 kr i månaden motsvarar det ofta 350–450 kr i månaden, en post som många glömmer när de räknar på nettolönen.

Begravningsavgiften betalar alla som är folkbokförda i Sverige, oavsett medlemskap. Den finansierar gravplats, gravsättning, kremering och lokal för ceremoni. Den generella avgiften är 0,28 procent 2026. Stockholms och Tranås kommuner är egna huvudmän för begravningsverksamheten och har därför egna, lägre respektive avvikande satser.

Båda avgifterna tas ut på samma underlag som kommunalskatten, alltså inkomsten efter grundavdrag. Till skillnad från kommunal- och statlig skatt kan de inte minskas av jobbskatteavdraget — skattereduktioner räknas av mot inkomstskatten, inte mot avgifterna. Vilken församling som gäller styrs, precis som kommunalskatten, av var du var folkbokförd den 1 november året innan. Vill du gå ur Svenska kyrkan anmäler du utträde till din församling; kyrkoavgiften försvinner då från och med nästa inkomstår, medan begravningsavgiften ligger kvar.

I kalkylatorn kryssar du i medlemskap och väljer församling — samtliga församlingar i landet finns med, med Skatteverkets fastställda satser för 2026. Avgiften visas som egen rad i resultatet.

Statlig inkomstskatt

Utöver kommunalskatten betalas 20 % statlig inkomstskatt på den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en brytpunkt. Brytpunkten räknas upp varje år, så kontrollera aktuell nivå hos Skatteverket innan du planerar utifrån den.

En viktig sak att förstå: den statliga skatten gäller bara den del av inkomsten som ligger över brytpunkten. Att tjäna en krona mer än brytpunkten ger aldrig lägre nettolön. Däremot blir marginalskatten — skatten på nästa intjänade krona — hög, vilket gör att en löneförhöjning över brytpunkten ger mindre kvar i handen än många tror.

Jobbskatteavdraget

Jobbskatteavdraget är en skattereduktion som bara gäller arbetsinkomster. Det är därför skatten på lön är lägre än skatten på pension, a-kassa eller sjukpenning vid samma belopp. Avdraget trappas upp med inkomsten upp till en viss nivå och trappas sedan ned för höga inkomster.

Effekten är att din effektiva skatt — total skatt delat med bruttolön — nästan alltid är flera procentenheter lägre än kommunalskattesatsen. Det är den effektiva skatten kalkylatorn visar, och den siffra du ska budgetera efter.

Fortsätter du arbeta efter en viss ålder får du ett förhöjt jobbskatteavdrag och ett förhöjt grundavdrag, vilket kan höja nettolönen märkbart vid samma bruttolön. Åldersgränsen har justerats över tid — kontrollera aktuell gräns hos Skatteverket.

Grundavdrag och andra avdrag

Grundavdraget minskar den inkomst du beskattas för och sker automatiskt — du behöver inte ansöka. Utöver det finns avdrag du själv måste yrka på i deklarationen, till exempel resor till och från arbetet över en viss beloppsgräns, dubbel bosättning och tillfälligt arbete på annan ort. Reglerna är detaljerade och beloppsgränserna ändras; utgå alltid från Skatteverkets aktuella information.

Vad går faktiskt att påverka?

  • Tjänstepension och löneväxling. Att växla bruttolön mot pensionsavsättning kan vara fördelaktigt, särskilt över brytpunkten — men det påverkar sjukpenninggrundande inkomst och allmän pension. Räkna på helheten.
  • Jämkning. Har du stora ränteutgifter kan du ansöka om jämkning och få skattereduktionen månadsvis i stället för vid skatteåterbäringen.
  • Var du är folkbokförd. Kommunalskatten skiljer flera procentenheter.
  • Skattefria förmåner. Friskvårdsbidrag och liknande är i praktiken nettolön utan skatt.

Praktiskt exempel

En person med 45 000 kr i bruttolön och 32 % kommunalskatt betalar inte 14 400 kr i skatt. Grundavdrag och jobbskatteavdrag drar ner beloppet, och den effektiva skatten landar typiskt flera procentenheter lägre. Skillnaden mellan nominell och effektiv skatt blir ofta över tusen kronor i månaden — vilket är exakt varför man ska räkna i stället för att gissa.

Prova själv i kalkylatorn: byt kommun från en låg till en hög skattesats och se hur årsbeloppet förändras. Testa också vad en löneförhöjning på 3 000 kr faktiskt ger netto.

Vanliga misstag

  • Att tro att hela lönen beskattas med marginalskatten. Skatten är skiktad — bara den översta delen beskattas högst.
  • Att budgetera på bruttolönen. Använd alltid nettot.
  • Att glömma engångsbelopp. Bonus och retroaktiv lön beskattas enligt en särskild tabell och ger ofta en oväntat låg utbetalning.
  • Att inte kontrollera skattetabellen. Fel tabell hos arbetsgivaren ger kvarskatt.

När passar kalkylatorn — och när inte?

Kalkylatorn ger en god uppskattning för en vanlig anställning med månadslön. Den är inte anpassad för enskild firma, flera arbetsgivare samtidigt, större kapitalinkomster, ackumulerad inkomst eller specialfall som utlandsarbete och SINK. För dessa gäller Skatteverkets egna beräkningar.

Nästa steg

Källor

Belopp, brytpunkter och procentsatser som ändras årligen bör alltid dubbelkollas hos respektive myndighet innan du fattar ett beslut. Kalky ger allmän information, inte individuell finansiell rådgivning.

Vanliga frågor

Bra att veta

Kyrkoavgiften bestäms av din församling och ligger 2026 vanligtvis mellan 0,6 och 1,5 procent av den beskattningsbara inkomsten, med ett rikssnitt kring 1 procent. Kryssa i medlemskap i kalkylatorn och välj din församling, så räknas den exakta satsen in i nettolönen. Avgiften betalas bara av dig som är medlem i Svenska kyrkan eller ett annat trossamfund som tar ut avgift via skattsedeln.

Versionshistorik

  1. Version 1.0

    Kalkylatorn publicerades med guide, vanliga frågor och källhänvisningar.

Senast uppdaterad . Kalky ger allmän information om privatekonomi och är inte finansiell rådgivning. Se uppdateringshistorik.

Relaterade kalkylatorer

Nästa steg inom lön & skatt