30 000 kr i månaden
Kommunalskatt 32.41 % (svenskt genomsnitt), under 66 år, inga övriga avdrag.
- Bruttolön
- 30 000 kr/mån
- Skatt per månad
- 6 243 kr/mån
- Effektiv skatt
- 20.8 %
- Lön efter skatt
- 23 757 kr/mån
- Nettolön per år
- 285 080 kr
Lön efter skatt – räkna ut din nettolön utifrån bruttolön och kommunalskatt. Se hur mycket som går till skatt varje månad och år.
Länken innehåller dina ifyllda värden — spara den eller skicka vidare.
Se tjänster som hjälper dig planera budget, sparande och skatt utifrån din nettolön.
Kommer snartRäkneexempel
Tre vanliga lönenivåer räknade med genomsnittlig svensk kommunalskatt. Skatten inkluderar grundavdrag, jobbskatteavdrag och statlig inkomstskatt över brytpunkten.
Kommunalskatt 32.41 % (svenskt genomsnitt), under 66 år, inga övriga avdrag.
Kommunalskatt 32.41 % (svenskt genomsnitt), under 66 år, inga övriga avdrag.
Kommunalskatt 32.41 % (svenskt genomsnitt), under 66 år, inga övriga avdrag.
Bruttolön: 25 000 kr
Bruttolön: 30 000 kr
Bruttolön: 35 000 kr
Bruttolön: 40 000 kr
Bruttolön: 45 000 kr
Bruttolön: 50 000 kr
Bruttolön: 60 000 kr
Bruttolön: 75 000 kr
Beräknat med 32.41 % kommunalskatt och jobbskatteavdrag för dig under 66 år. Bor du i en kommun med lägre skattesats blir nettolönen några hundralappar högre.
Guide
Skillnaden mellan bruttolön och nettolön avgör din faktiska vardagsekonomi. Den här guiden förklarar vilka delar skatten består av, varför den effektiva skatten nästan alltid är lägre än kommunalskattesatsen, och vad som faktiskt går att påverka.
Bruttolön är lönen före skatt — siffran i anställningsavtalet. Nettolön är det som landar på kontot efter preliminärskatt. Utöver din bruttolön betalar arbetsgivaren arbetsgivaravgifter, som inte syns på lönebeskedet men som är en del av vad du kostar. De finansierar bland annat sjukpenning, föräldrapenning och den allmänna pensionen.
Preliminärskatten som dras varje månad är en uppskattning enligt skattetabell. Den slutliga skatten fastställs i deklarationen, där avdrag, ränteutgifter och andra inkomster räknas in. Det är därför du kan få pengar tillbaka eller behöva betala kvarskatt.
Kommunalskatten är den största delen av skatten på arbete för de flesta. Den består av kommunal skatt plus regionskatt och varierar mellan kommuner — i praktiken från runt 29 % till över 35 %. Skillnaden mellan lägsta och högsta kommun motsvarar flera tusen kronor per år för en normal lön.
Vilken kommunalskatt som gäller styrs av var du var folkbokförd den 1 november året innan inkomståret — inte var du bor just nu. Flyttar du i mars gäller alltså den gamla kommunens skattesats hela året.
Är du medlem i Svenska kyrkan eller ett annat trossamfund som tar ut avgift via skattsedeln betalar du kyrkoavgift. Avgiften bestäms av din församling och ligger 2026 typiskt mellan 0,6 och 1,5 procent av den beskattningsbara inkomsten — rikssnittet är ungefär 1 procent. På en lön runt 45 000 kr i månaden motsvarar det ofta 350–450 kr i månaden, en post som många glömmer när de räknar på nettolönen.
Begravningsavgiften betalar alla som är folkbokförda i Sverige, oavsett medlemskap. Den finansierar gravplats, gravsättning, kremering och lokal för ceremoni. Den generella avgiften är 0,28 procent 2026. Stockholms och Tranås kommuner är egna huvudmän för begravningsverksamheten och har därför egna, lägre respektive avvikande satser.
Båda avgifterna tas ut på samma underlag som kommunalskatten, alltså inkomsten efter grundavdrag. Till skillnad från kommunal- och statlig skatt kan de inte minskas av jobbskatteavdraget — skattereduktioner räknas av mot inkomstskatten, inte mot avgifterna. Vilken församling som gäller styrs, precis som kommunalskatten, av var du var folkbokförd den 1 november året innan. Vill du gå ur Svenska kyrkan anmäler du utträde till din församling; kyrkoavgiften försvinner då från och med nästa inkomstår, medan begravningsavgiften ligger kvar.
I kalkylatorn kryssar du i medlemskap och väljer församling — samtliga församlingar i landet finns med, med Skatteverkets fastställda satser för 2026. Avgiften visas som egen rad i resultatet.
Utöver kommunalskatten betalas 20 % statlig inkomstskatt på den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en brytpunkt. Brytpunkten räknas upp varje år, så kontrollera aktuell nivå hos Skatteverket innan du planerar utifrån den.
En viktig sak att förstå: den statliga skatten gäller bara den del av inkomsten som ligger över brytpunkten. Att tjäna en krona mer än brytpunkten ger aldrig lägre nettolön. Däremot blir marginalskatten — skatten på nästa intjänade krona — hög, vilket gör att en löneförhöjning över brytpunkten ger mindre kvar i handen än många tror.
Jobbskatteavdraget är en skattereduktion som bara gäller arbetsinkomster. Det är därför skatten på lön är lägre än skatten på pension, a-kassa eller sjukpenning vid samma belopp. Avdraget trappas upp med inkomsten upp till en viss nivå och trappas sedan ned för höga inkomster.
Effekten är att din effektiva skatt — total skatt delat med bruttolön — nästan alltid är flera procentenheter lägre än kommunalskattesatsen. Det är den effektiva skatten kalkylatorn visar, och den siffra du ska budgetera efter.
Fortsätter du arbeta efter en viss ålder får du ett förhöjt jobbskatteavdrag och ett förhöjt grundavdrag, vilket kan höja nettolönen märkbart vid samma bruttolön. Åldersgränsen har justerats över tid — kontrollera aktuell gräns hos Skatteverket.
Grundavdraget minskar den inkomst du beskattas för och sker automatiskt — du behöver inte ansöka. Utöver det finns avdrag du själv måste yrka på i deklarationen, till exempel resor till och från arbetet över en viss beloppsgräns, dubbel bosättning och tillfälligt arbete på annan ort. Reglerna är detaljerade och beloppsgränserna ändras; utgå alltid från Skatteverkets aktuella information.
En person med 45 000 kr i bruttolön och 32 % kommunalskatt betalar inte 14 400 kr i skatt. Grundavdrag och jobbskatteavdrag drar ner beloppet, och den effektiva skatten landar typiskt flera procentenheter lägre. Skillnaden mellan nominell och effektiv skatt blir ofta över tusen kronor i månaden — vilket är exakt varför man ska räkna i stället för att gissa.
Prova själv i kalkylatorn: byt kommun från en låg till en hög skattesats och se hur årsbeloppet förändras. Testa också vad en löneförhöjning på 3 000 kr faktiskt ger netto.
Kalkylatorn ger en god uppskattning för en vanlig anställning med månadslön. Den är inte anpassad för enskild firma, flera arbetsgivare samtidigt, större kapitalinkomster, ackumulerad inkomst eller specialfall som utlandsarbete och SINK. För dessa gäller Skatteverkets egna beräkningar.
Belopp, brytpunkter och procentsatser som ändras årligen bör alltid dubbelkollas hos respektive myndighet innan du fattar ett beslut. Kalky ger allmän information, inte individuell finansiell rådgivning.
Vanliga frågor
Version 1.0 —
Kalkylatorn publicerades med guide, vanliga frågor och källhänvisningar.
Senast uppdaterad . Kalky ger allmän information om privatekonomi och är inte finansiell rådgivning. Se uppdateringshistorik.
Relaterade kalkylatorer