Så bygger vi beräkningarna

Varje verktyg börjar med en konkret fråga som människor faktiskt ställer: “Vad kostar bolånet per månad?”, “Vad får jag ut efter skatt?”, “Hur mycket blir mitt sparande om tjugo år?”. Utifrån frågan definierar vi vilka indata som krävs, vilka som kan ha standardvärden och vilka delposter resultatet ska brytas ned i.

Arbetsgången är densamma för alla verktyg:

• Vi kartlägger vilka svenska regler och belopp som styr uträkningen.
• Vi väljer en etablerad formel och dokumenterar den i klartext på verktygssidan.
• Vi testar utfallet mot myndigheters egna räkneexempel eller officiella tabeller där sådana finns.
• Vi skriver en guide som förklarar resultatet och dess begränsningar.
• Vi anger vilka antaganden som gjorts och när innehållet senast granskades.

Vi använder standardformler som är allmänt vedertagna inom finansiell matematik — annuitetsberäkning för lån, ränta-på-ränta med periodiska insättningar för sparande, marginalskatteberäkning i skikt för lön. Vi konstruerar inte egna modeller när en etablerad finns.

När flera rimliga modeller finns väljer vi den som är mest transparent för användaren, även om den är något förenklad — och skriver då ut förenklingen. Exempel: vi räknar generellt med nominella belopp och redovisar inflation separat i stället för att bygga in ett dolt realräntantagande.

Skatter, avdrag, tak och krav skiljer sig mellan kommuner och förändras över tid. Vi tillämpar de regler som gäller för det aktuella inkomståret och gör tydlig skillnad på tre typer av värden:

• Lagstyrda värden — exempelvis amorteringskrav, skiktgräns för statlig skatt eller schablonintäkt för ISK. Dessa hämtas från ansvarig myndighet.
• Statistiska värden — exempelvis genomsnittlig kommunalskatt eller historisk avkastning. Dessa märks ut som schabloner du kan ändra.
• Dina antaganden — ränta, sparhorisont och avkastningskrav. Dessa styr du själv, och vi visar hur känsligt resultatet är för dem.

Vi rangordnar källor i följande ordning:

• 1. Svensk lagtext och myndighetsföreskrifter — Skatteverket, Finansinspektionen, Pensionsmyndigheten, Försäkringskassan och Konsumentverket.
• 2. Officiell statistik — SCB och Riksbanken för räntor, priser och inkomster.
• 3. Etablerad facklitteratur när en formel behöver en teoretisk referens.
• 4. Branschaktörer — endast för marknadsdata som saknas hos myndigheter, och då med tydlig märkning.

Officiella myndigheter går alltid före tredjepartssajter, jämförelsetjänster och bloggar. En fullständig lista finns på sidan Källor.

Varje kalkylator har ett granskningsdatum som visas på verktygssidan. Vi går igenom verktygen enligt en fast rytm och alltid vid följande händelser:

• Årsskifte, när nya skattetabeller, basbelopp och skiktgränser träder i kraft.
• När riksdagen beslutar om ändringar som påverkar en beräkning.
• När en myndighet ändrar föreskrifter, exempelvis amorteringsreglerna.
• När en användare rapporterar ett fel.

Hittar du något som ser fel ut vill vi gärna veta det — hör av dig via kontaktsidan. Vi rättar hellre snabbt än behåller ett fel.

Vi loggar när ett verktyg ändras och redovisar granskningsdatum på varje sida. En publik, detaljerad ändringslogg per kalkylator är under uppbyggnad och kommer att publiceras här.