Sparkalkylator

Sparkalkylatorn svarar på den vanligaste sparfrågan: vad blir det här värt? Du anger startkapital, månadssparande, sparhorisont och förväntad avkastning — och ser direkt hur mycket av slutsumman som är dina egna insättningar och hur mycket som är avkastning. Guiden här går igenom hur du väljer rimliga antaganden, varför avgiften spelar större roll än du tror och hur inflationen påverkar vad pengarna faktiskt räcker till.

Ränta på ränta — motorn i allt långsiktigt sparande

När avkastningen får ligga kvar och själv börja avkasta växer kapitalet exponentiellt istället för linjärt. Det märks knappt de första åren men dominerar helt mot slutet: med 3 000 kr i månaden och 7 procents avkastning är avkastningsdelen efter tio år ungefär en tredjedel av det egna sparandet — efter trettio år är den större än allt du själv satt in. Se effekten isolerad i ränta på ränta-kalkylatorn.

Konsekvensen är att tid är viktigare än belopp. Att börja med 1 000 kr i månaden vid 25 års ålder slår ofta att börja med 3 000 kr vid 40 — bara för att kurvan får fler år att böja sig uppåt.

Vilken avkastning ska du räkna med?

Räkna hellre lite lågt än lite högt. Några vedertagna riktmärken: ett sparkonto ger ungefär sparräntan minus 30 procent skatt, en global indexfond har historiskt avkastat cirka 7 procent per år i snitt, och en blandning av aktier och räntor hamnar däremellan. Historisk avkastning är ingen garanti — prova gärna scenarierna 4, 7 och 10 procent i kalkylatorn för att se hur känsligt utfallet är.

Tänk också på att kalkylen räknar med samma avkastning varje år. I verkligheten svänger börsen kraftigt, vilket gör att pengar du behöver inom några år inte hör hemma i aktier alls — de hör hemma i en buffert på sparkonto.

Avgiftens dolda kostnad

En fondavgift på 1,5 procent låter liten men kostar enormt över tid, eftersom avgiften inte bara dras — den tar också bort pengar som annars hade avkastat i decennier. Kalkylatorn visar skillnaden mot samma sparande helt utan avgift. Skillnaden mellan 0,2 och 1,5 procents avgift på 30 år är ofta flera hundratusen kronor för ett normalt månadssparande. Billiga indexfonder är därför utgångspunkten för de flesta som sparar långsiktigt.

Nominellt mot reellt värde

Kalkylatorn visar också slutvärdet i dagens penningvärde. Med 2 procents inflation är en miljon om tjugo år värd ungefär 673 000 kr i dagens köpkraft. Det betyder inte att sparandet är meningslöst — tvärtom är avkastning över inflationen hela poängen — men det är det reala värdet du ska jämföra mot vad målet kostar i dag.

Var ska sparandet ligga?

Horisonten styr sparformen. Pengar inom tre år: sparkonto med insättningsgaranti. Pengar fem år eller längre bort: aktiefonder, normalt på ett ISK där schablonskatten är låg och deklarationen sköter sig själv. Räkna på skatten i ISK-kalkylatorn eller jämför direkt i ISK mot aktie- och fonddepå. Har du ett konkret belopp att nå — kontantinsats, resa, examen — räkna baklänges i sparmålskalkylatorn.

Gör sparandet automatiskt

Den viktigaste faktorn är inte fondval eller timing utan att sparandet faktiskt sker, varje månad, utan beslut. Sätt en automatisk överföring samma dag som lönen kommer och höj den vid varje löneökning — testa vad en höjning gör i löneökningkalkylatorn. Hittar du inte utrymmet, börja med en genomgång i månadsbudgeten.