Pensionskalkylator 2026

Pensionen byggs av tre delar: allmän pension från staten, tjänstepension från arbetsgivaren och eget sparande. De två första sköter sig själva så länge du har lön och kollektivavtal — men storleken avgörs av hur mycket du tjänar, hur länge du arbetar och när du börjar ta ut pengarna. Den här guiden går igenom hur varje del fungerar och vad som faktiskt går att påverka.

Allmän pension — 18,5 procent upp till taket

Varje år avsätts 18,5 procent av din pensionsgrundande inkomst till allmän pension. Den pensionsgrundande inkomsten är lönen efter den allmänna pensionsavgiften på 7 procent, och den räknas bara upp till 7,5 inkomstbasbelopp. Med 2026 års inkomstbasbelopp innebär det att lönedelar över ungefär 53 000 kr i månaden inte ger mer allmän pension alls.

Av de 18,5 procenten går 16 procentenheter till inkomstpensionen, som räknas upp med inkomstindex — alltså ungefär med hur lönerna i Sverige utvecklas. Resterande 2,5 procentenheter går till premiepensionen, som du själv placerar i fonder. Premiepensionen är den enda delen av den allmänna pensionen där dina val påverkar avkastningen.

Tjänstepension — den del som gör störst skillnad över taket

Runt nio av tio anställda har tjänstepension. I ITP1 och de flesta avtalspensioner sätter arbetsgivaren av 4,5 procent av lönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp och hela 30 procent på lönedelar däröver. Den kraftiga trappan finns just för att den allmänna pensionen tar slut vid taket.

För en hög lön kan tjänstepensionen bli den största delen av pensionen. Två saker styr utfallet: avgifterna i den valda förvaltningen och hur stor andel som ligger i aktier. Skillnaden mellan 0,2 och 1,2 procent i årlig avgift blir hundratusentals kronor över 30 år — samma mekanik som i ränta på ränta.

Saknar du tjänstepension — vanligt för egenföretagare och vissa små arbetsgivare — behöver du kompensera med eget sparande. En vanlig tumregel för egenföretagare är att avsätta 4,5–6 procent av lönen själv. Räkna på vad avsättningen kostar arbetsgivaren i arbetsgivarkostnadskalkylatorn.

Delningstalet: därför spelar uttagsåldern så stor roll

När pensionen börjar betalas ut delas kapitalet med ett delningstal — ungefär hur många år utbetalningen förväntas pågå. Tar du ut pensionen vid 63 delas kapitalet på fler år än om du väntar till 67, och månadsbeloppet blir lägre. Ett år till i arbete ger dubbel effekt: du fortsätter tjäna in pension samtidigt som delningstalet sjunker.

Kalkylatorn ovan visar just den effekten på raden "Ett år till i arbete ger". För många ligger den mellan 700 och 1 500 kr mer i månaden — livet ut.

Vad är en rimlig pension?

Ett vanligt riktmärke är att pensionen hamnar runt 60–70 procent av slutlönen för den som arbetat ett helt arbetsliv med tjänstepension. Har du haft deltid, studier, år utomlands eller perioder utan tjänstepension blir andelen lägre. Kalkylatorn visar din kompensationsgrad så att du ser var du landar.

Kom ihåg att pensionen beskattas som inkomst. Från det år du fyller 67 får du förhöjt grundavdrag, vilket gör skatten lägre än på motsvarande lön. Räkna på nettot i lön efter skatt genom att ange pensionsbeloppet som månadsinkomst och välja 66+.

Så förbättrar du pensionen i praktiken

Fyra saker påverkar mätbart: arbeta något längre, se över avgifterna i tjänstepensionen, höj aktieandelen om du har lång tid kvar, och spara själv i ett ISK vid sidan om. Ett privat sparande på 1 500 kr i månaden i 25 år med 5 procents avkastning blir cirka 900 000 kr — vilket ger omkring 4 500 kr mer i månaden vid pension.

Att växla lön mot pension kan löna sig över brytpunkten för statlig skatt, eftersom löneväxling då sker med 55 procents marginalskatt bortkopplad. Kontrollera brytpunkten i statlig inkomstskatt innan du bestämmer dig, och växla aldrig så mycket att lönen hamnar under 7,5 inkomstbasbelopp — då förlorar du allmän pension.

Antaganden i kalkylatorn

Beräkningen räknar upp inkomstpensionen med 2 procent per år (inkomstindex) och premiepension, tjänstepension och privat sparande med den avkastning du anger. Beloppen visas i löpande pris, alltså utan inflationsjustering — en pension på 30 000 kr om 25 år motsvarar mindre köpkraft än 30 000 kr idag. Delningstalet är en approximation av Pensionsmyndighetens tabell.