Buffertkalkylator

Bufferten är den del av ekonomin som avgör hur en oväntad utgift känns. Med buffert blir en trasig tvättmaskin ett ärende; utan buffert blir den ett lån. Den här guiden går igenom hur stor bufferten bör vara, var den ska ligga, i vilken ordning du bygger den och när det är rätt att prioritera annat.

Hur stor ska bufferten vara?

Den vanligaste riktlinjen är tre till sex månaders nödvändiga utgifter. Notera skillnaden mot inkomst: det är utgifterna som ska täckas. Har hushållet 22 000 kr i månadsutgifter motsvarar tre månader 66 000 kr.

Rätt nivå beror på hur stabil inkomsten är. Två tillsvidareanställda i olika branscher klarar sig ofta på tre månader. Egenföretagare, provisionsanställd eller ensamstående med barn bör sikta mot sex månader eller mer. Äger du bostad tillkommer risken för akuta reparationer — lägg till några tiotusen för det.

Var bufferten ska ligga

Bufferten ska vara tillgänglig samma dag och inte kunna sjunka i värde. Det betyder sparkonto med insättningsgaranti, inte fonder eller aktier. Insättningsgarantin täcker upp till 1 050 000 kr per person och institut, och räntan på sparkontot ska alltid jämföras mellan banker — skillnaden mellan storbankernas lönekonto och ett konto hos en nischbank kan vara flera procentenheter.

Ränteinkomsten beskattas med 30 procent. Ett buffertkonto på 66 000 kr med 3 procents ränta ger cirka 2 000 kr per år före skatt, alltså ungefär 1 400 kr efter. Bufferten är inte till för avkastning — den är till för att finnas.

Ordningen: buffert före allt annat

Bygg först en akutbuffert på 15 000–25 000 kr. Betala därefter av dyra skulder, framför allt kreditkort, snabblån och avbetalningar med tvåsiffrig ränta — ingen sparränta slår 20 procent i undviken låneränta. Fyll sedan upp bufferten till tre till sex månader, och rikta först därefter pengar mot långsiktigt sparande i ränta på ränta eller mot ett konkret mål i sparmålskalkylatorn.

Buffert eller amortering?

Med bolån är frågan vanlig. Svaret är nästan alltid buffert först: amorterade pengar sitter i väggarna och går inte att använda när bilen går sönder. Att låna upp igen kräver ny kreditprövning och tar tid. När bufferten är full kan extra amortering däremot vara ett bra val — se effekten i amorteringskalkylatorn.

Så får du ihop månadssparandet

Sätt en automatisk överföring till buffertkontot samma dag som lönen kommer, och behandla den som en räkning. Hittar du inte utrymmet börjar du med att kartlägga utgifterna i månadsbudgeten. Även 1 000 kr i månaden bygger en akutbuffert på drygt ett år, och kalkylatorn visar exakt när målet nås med ditt sparande.

När bufferten används

En buffert som används har gjort sitt jobb — det är inte ett misslyckande. Regeln är bara att den ska fyllas på igen med samma automatik som den byggdes. Gå tillbaka till månadsöverföringen direkt efter utgiften, så är nivån återställd innan nästa oväntade räkning dyker upp.